My fake smile is just looking for someone to please

Tycker den här jävla dagen kan ta slut någon gång. This ain't funny anymore.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Andas, andas, andas

Tror bestämt jag sticker härifrån snart.

3e inlägget i rad. Känner att jag behöver skriva av mig. Eller skrika rätt ut. Eller slå någon. Anledningen till att jag inte skriver överhuvudtaget är för att jag inte har ett skit att skriva. Har en jävligt konstig känsla i kroppen. En känsla av att inte känna mig själv. Som att jag är en främling i mina egna ögon. På nått sätt känns det som att jag inte hör hemma här. Och då menar jag inte i livet, utan här. I det liv jag lever. Inte på det sättet att jag skulle vilja byta ut mitt liv, eller folket som finns i mitt liv. Utan mer som att jag känner mig malplacerad. Har en känsla av att det handlar om att jag egentligen inte vet vem jag själv är. Jag har en konstig förmåga att byta personlighet, men kanske är det den jag är? Tycker det är konstigt att min personlighet är att skifta personlighet efter den jag är med. Lite som en kameleont.

Tycker att jag borde känna mig själv tillräckligt bra vid det här laget så att jag faktiskt hade en aning om vem jag är. Det är underligt bara.. Kan vara olika personer från vecka till vecka med det enda som faktiskt är återkommande är den personen jag verkligen inte vill vara. Den jag inte klarar av att vara. Jag skiter i om det är tänkt att jag ska vara den personen som hela tiden hoppar på mig och överrumplar mig totalt. Jag tänker inte så och jag tänker aldrig acceptera hur jag mår eller hur jag faktiskt känner mig. Det är skit jobbigt och istället för att tampas med det på en och samma gång väljer jag att ta det bit för bit och låta det hålla på under en lång period istället. Jag struntar fullständigt i om folk tycker att jag är instängd eller att dom pikar på att jag hela tiden stänger igen när känslorna håller på att komma fram. Är det bara jag som faktiskt tycker att det inte är konstigt att jag har reagerat på det här sättet? Känns som att dom som är tänkt ska hjälpa mig med det jag går igenom istället försöker bryta ner mig totalt och ta sig igenom den mur jag har skapat för att överhuvudtaget orka ta mig igenom dagarna som går. Men det borde jag ha förstått. Klart jag måste öppna mig för att kunna få hjälp.

"Är du alltid stark Hälen?"
"Nej, men jag försöker iaf.."